Vinden har vänt

Vinden har vänt, rapartisten Petter använde sig av orden i positiv bemärkelse, samma ord symboliserar AIK just nu, men tyvärr med en negativ mening. En boll kan studsa åt två håll, rätt håll och fel håll. Mellan klockan 19.45- 21.34 så studsade bollen på Olympia på ben, händer, knän, allt möjligt, men inte AIK:s väg, förutom en gång, men då var det tydligen inte tillåtet.

***

Själva resan till Helsingborg från Malmö gick relativt smärtfritt, tåget var ett bekvämt alternativ och det var endast en resa på 50 minuter innan man var framme i Helsingborg. I den mysiga staden möttes jag av hormonstinna 15,16- åringar med folköl och cigaretter i händerna, iklädda sin matchuniform bestående av diverse casual märkeskläder och stundtals en röd, blå halsduk. Många av dom brölade sånger som: "Helsingborg är underbart och sååålna stad är hundeskit", detta gav mig viss hemlängtan.

Men när jag tagit mig fram till Olympia så var glädjen och förhoppningarna tillbaka. Jag fick en utmärkt plats bredvid Johan Nilsson från aikfotboll.se och Youssef Bennani från gnagarforum, lektioner i såväl fotbollskunskap som domarkunskap väntade mig.

***

Till matchen då, nästan direkt såg man AIK:s vapen i matchen, bollar in bakom backlinjen. AIK spelade med en defensiv mittfältare (Ortiz), framför honom tre ganska centrala mittfältare (Pavey, Johnson och Anchen), sedan Burgic och Obolo i anfallet. Väldigt ofta var det fyra spelare som stod parkerade på rad med HIF:s fyrbackslinje och väntade på att bollar skulle dimpa ner bakom försvaret, när väl AIK lyckades blev det farligt, som i den tolfte minuten då Miran Burgic kyligt placerade in sitt tredje mål för säsongen.

Men AIK hade svårt att greppa tag i matchen och lyckades egentligen inte etablera något ordentligt anfallsspel på Skånelagets planhalva, oftast därför att hemmalagets backlinje låg så högt upp att ytan mellan backlinje och mittfält blev väldigt liten. Det resulterade i att AIK sökte långt istället för att spela kort. Tillsammans med att rörelsen i AIK laget var alldeles för dålig, så blev tillslut AIK väldigt ofarliga offensivt sätt.

Men dom första 35 minuterna var det egentligen inte några problem, HIF var definitivt inte vassare där framme än AIK. Försvarsspelarna bjöd inte Helsingborg på några onödiga chanser och låg allt som oftast tätt i rygg på både Makondele och Henrik Larsson. Men i den 40e minuten så tappar AIK markering inne i straffområdet efter en lång spelsekvens från HIF, Pavey tappar Henke, Pierre får reparera markeringsmissen, men tappar i sin tur bort Christoffer Andersson på bortre stolpen, Kaboom, 1-1. Väldigt onödigt.

***

I andra halvlek så är det ingen bra fotbollsmatch, en hel del misstag och avsaknaden på organiserade anfall var stor. Matchen avgörs då som så många gånger i jämna matcher med ett individuellt misstag. Ortiz tappar boll centralt på egen planhalva (hände för många gånger igårkväll) när han ska vända bort en motspelare, HIF ställer snabbt om och Henrik Larsson visar ingen barmhärtighet när han lobbar in tvåan för Helsingborg. Det är inte svårt att förstå att staden andas Henrik Larsson, han är läskigt bra.

Fröjdfelt bjöd sedan på två stycken intressant domslut. Mendes varnas för filmning i 73e minuten, nästan alla buar ut brassen på Olympia, "fotbollsmördare" blir HIF fansens favorit ramsa. Henrik Larsson hade kanske inte agerat som Mendes, slängt sig i det läget, men han hade aldrig fått gult kort i den situationen. Dags och inse att det existerar två sorters filmningar, den rutinerade och den fula, fuskiga varianten, dock finns det ingen skillnad på hur dom ser ut, bara på vem som utför den.

En minut senare var det dags för situation två, både Mendes och Fröjdfelt var involverade igen. Det är knappast värt att beskriva situationen, utan det räcker med att säga att det känns oerhört olyckligt att målet först godkänns och sedan underkänns, jag trodde vi spelade fotboll, inte hockey? Sen kan man ju diskutera i all evighet om Mendes påverkade Daniel Andersson till en usel utspark. Något som däremot är odiskutabelt är att AIK nu ligger sju poäng efter Kalmar och femma i tabellen.

***

Tågresan tillbaks till Malmö var blytung, jämförbar med hemresor från derbyförluster. Men nu är det bara att blicka framåt mot ett dubbelmöte mot LSK, två matcher som jag missar av samma anledning som tidigare, semester. Bloggen kommer att återkomma i augusti ordentligt.